Detta innehåll har tagits fram i samarbete med Swedbank och ICA Banken.
Senior
Andra språk
Detta innehåll har tagits fram i samarbete med Swedbank och ICA Banken.
För många tonåringar är spel ett sätt att koppla av, ha roligt och hålla kontakt med kompisar eller lära känna nya. Men i många spel finns också möjligheten att köpa saker – ibland med riktiga pengar, ibland med spelvaluta. Detta är något som bedragare har börjat utnyttja. För ungdomar kan detta innebära bland annat både ekonomiska, sociala och psykologiska risker. Som förälder kan du hjälpa din tonåring att förstå riskerna och hur man handlar tryggt.
* Norstat/Mastercard, webbundersökning bland 15–17-åringar och deras föräldrar, augusti 2025
Ekonomiska risker:
Små köp av virtuella valutor eller loot‑lådor kan snabbt bli stora summor. Tidsbegränsade erbjudanden kan öka impulsköp.
Sociala risker:
Grupptryck – vänner har speciella skins eller power-ups, vilket kan pressa barnet att köpa.
Psykologiska risker:
Loot‑lådor och slumpbelöningar kan skapa beroende och impulsivt köpbeteende.
Integritetsrisker:
Personliga uppgifter kan samlas in, ibland utan tydlig information. Falska erbjudanden och phishing kan förekomma.
In-app purchases (köp i appen) eller in-game purchases (köp i spelet) betyder att man kan köpa saker direkt inne i en app eller ett spel – till exempel extra liv, digital valuta, nya kläder till sin spelkaraktär eller tillgång till fler nivåer. Köpen görs ofta i spelens egen valuta, men den är i sin tur ju köpt med riktiga pengar. Det kan snabbt bli dyrt om man inte har koll.
Bankerna ser även en ökning av falska annonser för köp i appar/spel som är kopior och egentligen inte finns. Det är också vanligt förekommande att unga luras till köp i spel som utger sig för att vara helt gratis – där är det också vanligt att man fastnar i någon typ av prenumeration som är svårt att ta sig ur.
• Dolda kostnader: Spelet ser gratis ut men innehåller många småköp – extra liv, mynt eller specialföremål.
• Lockande erbjudanden: “Tidsbegränsade” kampanjer eller färgglada knappar skapar stress och får tonåringar att köpa utan att tänka efter.
• Falska appar eller kopior: Bedragare gör fejkversioner av populära spel som tar betalt utan att ge något riktigt innehåll.
• Oförståelig valuta: Spel använder egen valuta (t.ex. diamanter eller mynt), så det är svårt att se vad saker egentligen kostar i riktiga pengar.
• Prenumerationsfällor: En gratis provperiod blir automatiskt en betald prenumeration som fortsätter dras varje månad.
• Oavsiktliga köp: Tonåringar trycker på köpknappar av misstag – särskilt om föräldrakontroller inte är aktiverade.
I många spel kan man köpa och sälja virtuella föremål som kallas “skins”. Skins är visuella föremål som ändrar utseendet på till exempel karaktärer, vapen eller objekt, men de påverkar inte spelets funktion. Det är en slags uppgradering av något som redan finns. Många gillar dem för att de ser coola ut eller är sällsynta. Det ger en spelare mer status i spelet men vissa kan bli riktigt dyra – från några kronor till flera tusen.
Bedragare riktar sig ofta mot tonåringar och unga genom att sälja falska eller överprisade skins. Det kan handla om att man betalar för något som aldrig levereras eller så blir man lurad i en bluffaffär.
Handel med skins sker både inom spelets egna marknadsplatser och på externa plattformar, vilket gör det svårt att kontrollera. Föräldrar och vuxna bör vara medvetna om riskerna och prata med tonåringar om hur man skyddar sig online.
Exempel på bluffaffärer kring inköp av “skins”:
• Falska sidor och konton: bedragare skapar sajter eller profiler som ser ut som riktiga spelsidor där man ska “köpa” eller “byta” skins – men när man betalar får man ingenting.
• Fejkade erbjudanden: någon lovar ett exklusivt eller billigt skin, men vid köp eller tillgång till inloggningsuppgifter får man inget.
• Kapade konton: man får en länk från en “vän” (egentligen en hackad profil) och om man klickar på länken kan kontot kapas.
• Bluffbyten: bedragaren byter ut det utlovade föremålet i sista sekund, så man får ett mycket billigare skin istället för det man betalat för.
Identifiera risken
• Kontrollera spelets köpstruktur:
Finns loot‑lådor, premiumvalutor eller dolda kostnader?
• Observera tonåringens beteende:
Blir de stressade, hemlighetsfulla eller pressade av jämförelse med andra spelare?
• Läs recensioner och rapporter:
Vissa spel är kända för aggressiv in-app‑försäljning.
• Kolla betalningshistorik:
App Store och Google Play visar alla köp.
Använd föräldrakontroller
• Lås köp med lösenord eller PIN.
• Begränsa månatliga belopp.
• Stäng av köp helt i appar där det behövs.
Prata med barnet
• Förklara hur små köp kan bli stora summor.
• Diskutera social påverkan och grupptryck.
• Ställ öppna frågor: “Hur tänker du när du ser detta erbjudande?”
• Regler fungerar bäst när de görs i samråd – inte som förbud. Det ökar tonåringens ansvarskänsla.
Gå igenom spelet tillsammans
• Visa vilka köp som finns och låt barnet reflektera över vad som verkligen behövs.
Välj rätt tid och miljö för samtalet
• Prata när barnet är avslappnat, t.ex. vid matlagning eller bilresa.
• Undvik föreläsningar – fokus på dialog och reflektion.
Om ditt barn blivit utsatt för bedrägeri gäller det att agera snabbt. I första hand är det till banken ni hör av er för att spärra eventuella kort. Ju tidigare, desto större chans att stoppa pengarna. Därefter ska brottet anmälas till polisen. Kom ihåg, bli inte arg. Prata om vad som hände och vad ni kan göra nästa gång.
“Alla gör fel ibland. Det viktiga är att kunna prata om det.”
— Cecilia Tunberger, psykolog, S:t Lukas
Kollaspelet.se är en guide till olika populära spel bland barn. Webbplatsen beskriver hur spelen fungerar och om det finns risker i spelen som du som vuxen behöver känna till. Guiderna beskriver vad spelet handlar om, hur det fungerar, hur lång tid det tar att spela samt vilka eventuella pengafällor eller uppmuntran till köp som spelet har och hur det funkar. Läs mer hos Mediemyndigheten
