Senior
Andra språk
Om oss
Sociala medier
Detta innehåll har tagits fram i samarbete med Swedbank och ICA Banken
Sociala medier är den självklara destinationen för tonåringar när det gäller såväl inspiration och trender som gemenskap och kommunikation. Här startar nästan allt: nya trender, virala produkter och challenges som sprids över en natt. Men flödena är också fulla av lockelser och risker.
* Norstat/Mastercard, webbundersökning bland 15–17-åringar och deras föräldrar, augusti 2025
Sociala medier har förändrat hur unga blir påverkade kring konsumtion. Man jämför sig inte längre bara med klassen, utan med hela världen – vilket har gjort påverkan större och mer intensiv än tidigare. Idag uppger 63 % av 14-åringarna att sociala medier och influencers påverkar deras inköp, jämfört med 25 % som säger att de påverkas av kompisar*.
*Källa: Swedbank
Fyra risker att vara vaksam på i flödet
Samtidigt utnyttjar bedragare samma kanaler och plattformar för att stjäla pengar eller personlig information. Fejkkonton, falska tävlingar och påhittade giveaways är vanliga sätt att lura unga. I värsta fall kan en tonåring även bli indragen i kriminella upplägg utan att förstå konsekvenserna.
Vi ska nu titta närmare på fyra av de vanligaste sätten bedragare använder för att manipulera och lura till sig information eller pengar.
* Norstat/Mastercard, webbundersökning bland 15–17-åringar och deras föräldrar, augusti 2025
1. Phishing
Phishing beskriver ett försök att få känslig information såsom användarnamn, lösenord och kreditkortsdetaljer genom att utge sig för att vara en pålitlig avsändare i elektronisk kommunikation (mejl, SMS etc.).
- Klicka aldrig på länkar i oväntade mejl eller sms
- Kontrollera alltid webbadressen – är den korrekt och säker (https://)?
- Ge aldrig ut lösenord, kortuppgifter eller PIN-koder via länk
2. Spoofing
Spoofing är en metod där bedragare förfalskar identiteter, till exempel telefonnummer, sociala medieprofiler eller e-postadresser, för att få det att se ut som att kontakten kommer från någon som din tonåring känner eller litar på.
- Dubbelkolla alltid avsändaren
- Var skeptisk om någon ber dig göra något snabbt eller dela personlig information
Använd tvåfaktorsautentisering där det går – det gör det svårare för bedragaren att komma åt konton även om de får tag på lösenord
“Om någon ringer med en konstig begäran: lägg på och ring upp själv. Att verifiera på det sättet är fortfarande ett av de bästa skydden vi har. Man ska aldrig känna sig pressad att agera direkt – den som försöker lura dig vill just skapa stress och få dig att sluta tänka efter.”
“Vi ser till exempel hur AI nu används för att fejka röster eller hela samtal. Om man plötsligt får ett samtal som låter precis som ens barn, kopplat till ett känt nummer, är det nästan omöjligt att inte bli lurad. De som ligger bakom har dessutom tillgång till exakt samma teknik som vi andra – men använder den utan några etiska eller juridiska begränsningar. Det gör att de ofta ligger ett steg före.”
Staffan Truvé, cybersäkerhetsexpert och medgrundare till Recorded Future
3. Fejk influencers
"Bedragare är experter på att nå sina tilltänkta offer där de är. Ett sätt som de kan de komma i kontakt med tonåringar och manipulera dem är genom att utge sig för att vara influencers eller sociala medieprofiler vars material tilltalar unga. Relationen till en influencer kan upplevas väldigt personlig, vilket bedragarna utnyttjar. Influencers visar ofta upp en flashig livsstil på sociala medier, med mycket pengar, status och resor till exotiska platser. Unga kan “ryckas med” och vilja vara en del av den livsstilen.
Det finns indikationer på att vissa influencers själva varit inblandade i penningtvätt eller haft kopplingar till kriminella miljöer, men det är inte ett utbrett eller systematiskt fenomen. Det är snarare så att kriminella använder samma plattformar och ibland utger sig för att vara influencers eller använder deras stil för att locka unga att dela med sig av information och personliga uppgifter."
- Björn Johansson, Chef på Fraud Prevention, Swedbank
4. Falska tävlingar och give aways
"Ett annat sätt för bedragare att komma åt personliga uppgifter (namn, adresser och kortuppgifter) eller lura till sig pengar är falska tävlingar och give aways. Offren uppmanas att fylla i sina uppgifter på en falsk hemsida i tron att de ska få en vinst – men i själva verket används informationen för att genomföra bedrägerier. Tonåringar och unga är särskilt utsatta eftersom de ofta nås via sociala medier eller online spel. De kan lockas med erbjudanden om gratis spelvaluta eller teknikprylar och uppmanas att lämna ut sina egna eller vårdnadshavares kortuppgifter. Dessa uppgifter kan sedan användas för obehöriga köp eller säljas vidare. Det är därför viktigt att både tonåringar och vuxna är vaksamma och aldrig lämnar ut kortuppgifter eller annan känslig information via länkar i meddelanden eller på okända webbplatser."
- Björn Johansson, Chef på Fraud Prevention, Swedbank
Kom ihåg att alltid anmäla bedrägeri till Polisen,
relevant plattform och att kontakta din bank!
Rekrytering av målvakter
Många risker på sociala medier är allmänna och gäller såväl unga som gamla. Men det finns risker som särskilt berör unga. En sådan är att luras till att bli en så kallad målvakt – ibland även kallad ”bankkontomålvakt”. Rekryteringen sker på flera olika plattformar med budskap som “Vill du tjäna snabba pengar?” eller “Låna ut ditt konto en stund?”. För många tonåringar låter det ofarligt och frestande, men konsekvenserna kan bli allvarliga.
En vanlig metod är att få unga att ta emot pengar på sitt konto och vidarebefordra dem - då har de blivit en så kallad målvakt och kan ofrivilligt vara en del av penningtvätt eller annan brottslig verksamhet. Rekryteringen kan även gå till så att bedragare kontaktar en tonåring och säger att de har swishat dem av misstag. De ber sedan tonåringen att swisha tillbaka pengarna till en annan person. Det kan verka oskyldigt men i själva verket tvättas pengar från brottslig verksamhet.
Ungdomar har ofta svårt att se hur stor skada det kan bli av att “låna ut sitt konto” eller ta emot pengar åt någon annan. Snabba pengar är ofta oärliga pengar - och det finns inga riskfria genvägar.
Att agera som penningmålvakt är brottsligt och kan medföra att man blir involverad i kriminell verksamhet. De som döms får en prick i brottsregistret, kan få svårigheter att söka jobb och komma in på utbildningar, kan få betala skadestånd och rättegångskostnader. Det kan även innebära förlust av tillgång till banktjänster, som Swish och BankID.
För att hjälpa din tonåring att förstå varför detta är ett problem samt hur de kan undvika det, kan du lyfta dessa aspekter:
- Lär barnet att aldrig ta emot eller föra vidare pengar åt okända
- Att aldrig låna ut sina konton eller bankuppgifter, oavsett om de känner personen eller ej
- Rådfråga alltid en vuxen om någon erbjuder “enkla” pengar på nätet
- Om något verkar misstänkt — spara bevis, avsluta kontakten och anmäl till plattformen eller polisen
- Att etablera en öppen och ärlig dialog som tillåter dig att ha insyn i ungdomens ekonomi är mycket värdefullt. Fler tips om just dessa samtal hittar du här
”Delulu is the solulu”
Detta är en populär fras bland tonåringar som löst kan tolkas som ”jag visste inte så det är inte mitt fel” – potentiellt ett sätt för tonåringar att friskriva sig ansvar för att ha råkat ut för nätbedrägerier.
Social Commerce
Ett uttryck som cirkulerar mycket just nu är ”social commerce”. Men vad innebär det egentligen? Jo, social commerce möjliggör shopping via sociala medier där produkter kan köpas direkt från inlägg, stories eller livesändningar – utan att man lämnar appen. Det gör köpet snabbt och smidigt – men också riskabelt. Unga kan lätt luras av fejkade konton, falska produkter eller bluffbutiker, särskilt när det är svårt att kontrollera vem säljaren är eller få hjälp om något går fel. I Sverige är social commerce lösningar från de största plattformarna ännu inte fullt tillgängliga, men trenden växer snabbt globalt – särskilt bland tonåringar.
Ordlista
Phish / Phishing
När bedragare försöker lura någon att lämna ut lösenord eller betalningsinformation.
Cap / No cap
“Cap” betyder lögn; “No cap” betyder att något är sant. Vanligt uttryck i kommentarer och diskussioner.
Bait
Samma som clickbait, men används även i svenska diskussioner på sociala medier: “Det där är bait, klicka inte”.
Sus / Susi
Något som verkar misstänkt eller skumt.
Sketchy
Något som känns osäkert eller tveksamt.
Delulu
Kort för delusional. Självironiskt uttryck om att tro för mycket på sig själv eller sin situation.
Gaslight
Att få någon att tvivla på sin egen verklighetsuppfattning, ofta genom manipulation online.