Skip to main content

Shopping

Bluffannonser

one older and one younger man talking while drinking out of mugs.

Detta innehåll har tagits fram i samarbete med ICA Banken.

Vilseledande eller falska annonser som syftar till att lura dig på pengar eller personlig information, är vanligt förekommande online. Annonserna kan locka med osannolikt bra erbjudanden, proffsiga bilder eller se ut att annonsera produkter från ett välkänt varumärke, när det egentligen rör sig om en kopia eller ren bluff. Ett klick på länken kan leda till en falsk webbplats, där det ofta förekommer uppmuntringar att dela med sig av känslig information. Konsekvenserna blir att bedragarna får tag på personlig information, eller lyckas lura till sig pengar.

"Jag hittade ett par limited sneakers för halva priset på Insta och var tvungen att coppa dom direkt. Men när paketet kom var det bara billiga fakes, dom hade inte ens logga. Kände mig så lurad."

"Det var en ögonkräm som man såg hela tiden på TikTok och alla fick sjukt bra resultat av den så jag var liksom tvungen att testa. Men fast jag använde den varje dag blev det typ ingen skillnad. Och sen drog dom pengar fler gånger fast jag inte ens hade beställt en ny!"


Detta är fiktiva exempel baserade på verkliga situationer som kan förekomma online

Agera säkert!

Identifiera risken

• Priset eller erbjudandet verkar för bra för att vara sant

• Otydlig eller otillräcklig information, brist på tydliga villkor för köp

• Uppmaning att agera snabbt – ”endast idag!” eller ”begränsat antal!”

Run - don’t walk!

…är en av de vanligaste hashtagen för att uppmuntra eller inspirera till snabba köp på TikTok. I oktober 2025 hade 84 000 posts gjorts under hashtagen på TikTok.

62 %*

av svenska 15–17 åringar uppger att TikTok är ett 
”måste” för dem.

* Norstat/Mastercard, webbundersökning bland 15–17-åringar och deras föräldrar, augusti 2025.

  • Dolda kostnader: Spelet ser gratis ut men innehåller många småköp – extra liv, mynt eller specialföremål.


  • Lockande erbjudanden: “Tidsbegränsade” kampanjer eller färgglada knappar skapar stress och får tonåringar att köpa utan att tänka efter.

  • Falska appar eller kopior: Bedragare gör fejkversioner av populära spel som tar betalt utan att ge något riktigt innehåll.


  • Oförståelig valuta: Spel använder egen valuta (t.ex. diamanter eller mynt), så det är svårt att se vad saker egentligen kostar i riktiga pengar.

  • Prenumerationsfällor: En gratis provperiod blir automatiskt en betald prenumeration som fortsätter dras varje månad.


  • Oavsiktliga köp: Tonåringar trycker på köpknappar av misstag – särskilt om föräldrakontroller inte är aktiverade.

Förebygg risken

1. Kolla webbadressen
Små stavfel eller konstiga tecken i webbadressen kan avslöja en bluff. Kontrollera att adressen ser korrekt ut, att den börjar med ”https://” och att ett hänglås visas i webbläsarens adressfält, precis innan webbadressen. Detta bekräftar att webbplatsen använder kryptering via HTTPS. Detta innebär rent tekniskt att data som skickas mellan dig och webbplatsen är krypterad vilket hindrar att obehöriga kommer åt den information du delat med webbplatsen.


2. Kolla upp säljaren 

Kolla upp butiken innan du klickar på annonsen. Om den inte går att hitta utan att gå direkt via annonslänken är det troligen inte ett säkert företag att handla ifrån. Skriv in butikens domän tillsammans med ord som ”bluff” eller ”scam” i Google för att se om någon varnat för den tidigare. Omdömen på företagets egen sida kan vara manipulerade. Kolla därför upp recensioner exempelvis Trustpilot, Facebook och Google - flera negativa omdömen eller inga recensioner alls är tydliga varningssignaler, men även ett fåtal höga betyg kan vara tecken på en bluff.


3. Jämför erbjudandet 

Jämför alltid priset på samma eller likvärdiga produkter hos olika återförsäljare för att se om erbjudandet verkligen är rimligt. Om priset verkar ovanligt lågt kan det vara en varningssignal.

Kom ihåg att alltid anmäla bedrägeri till Polisen, relevant plattform och att kontakta din bank!

TIPS!

Flera pålitliga aktörer erbjuder så kallade ”varningslistor” där du kan söka upp företag som du misstänker inte är helt ärliga. Två exempel är Svensk Handel och Finansinspektionen.